Krulliga Hästens Blog

Vad har hänt här?

Thu, 06 Apr 2023 12:10:50 GMT

Ovälkommen gäst i en bikupa

Nu börjar så smått arbetet med att göra vår-genomgång på bikuporna. Den kalla och sega våren innebär dock att vi börjar senare än vanligt och att vi inte kan göra allt som ska göras med varje bikupa vid ett & samma tillfälle, för det är helt enkelt för kallt ute för vissa åtgärder. Vi får nöja oss med en mycket snabb koll i varje kupa vilket innebär att uppskatta att de har tillräckligt med vinterfoder kvar fram till att maskrosorna börja blomma, samt att de har en drottning. Det är nu under April som bina sätter i sig mängder av mat, och lätt kan komma att svälta eller duka under. Mest bikupor dör under april månad, inte under vintern. Det är nu man måste ha superkoll på deras matförråd. Vi öppnar således locket på varje kupa och ser ungefär hur de har det med mat, därefter lyfter försiktigt upp en ram några centimeter mitt i yngelklotet för att se om vi ser täckt yngel. Taket är av i max 2 minuter för denna åtgärd.

I en kupa märkte vi direkt att något var fel. För lite bin, utsot och trasigt vax. Första tanken var att en mus tagit sig in, men det kan vi utesluta. Stålnätet sitter fast med 10mm märlor i trä, det drar man knappt bort själv med handkraft.....här har vi någon som just gjort det....

Utrymmet mellan nätet och marken är knappt 10cm.....några vita och svarta hårstrån på nätet avslöjar att besökaren antingen är grävling eller mårdhund. Sistnämnda har jag sett i nära bigården. Vet i fanken om en grävling kommer under kupan, tror mer på den mindre mårdhunden.

Honungsbin & Vilda Pollinatörer

Thu, 06 Apr 2023 09:06:40 GMT

Konkurerar honungsbin ut vilda pollinatörer?

Ingen har väl missat debatten där en del tyckare anser att honungsbin konkurrerar ut vilda pollinatörer? Eller?

Hur som haver, debatten har varit mycket skev och lutat sig på utländska studier, som bygger på helt andra förutsättningar än vad vi har i en stor del av Sverige. Jordbruksverket publicerade nyligen en rapport i ämnet och konstaterade just detta, dvs det här är inte ett problem i Sverige.

Studierna är gjorda i länder med stor monokultur inom lantbruket, vilket inte går att jämföra med Sverige. Förvisso kan man helt klart hävda att delar av Skåne, Västergötland & Östergötland är monokulturer, dvs enstaka grödor dominerar landskapet.

Man får inte heller glömma bort att honungsbin (Nordiska honungsbin) funnits naturligt i Sverige sedan senaste istiden, dvs de är i allra högsta grad en helt naturlig del av den svenska faunan.

Honungsbin är inte, och har aldrig varit ett hot mot andra pollinerande insekter. Det största hotet mot vilda pollinatörer är vi människor, som systematiskt saboterar den biologiska mångfalden. Punkt Slut!

Kallslungad vs Uppvärmd honung

Thu, 06 Apr 2023 08:49:46 GMT

Kallslungad honung, ej uppvärmd....vad innebär det?

För att utvinna honung ur vaxkakorna kan den inte vara kall, det är en omöjlighet oavsett om man pressar eller slungar honungen. Det förekommer en hel del påståenden att man värme förstör honung och därför marknadsför en del biodlare sin honung som kallslungad.

Men, vi måste hålla i sär begreppen "uppvärmd" med "upphettad".

Temperaturen i en bikupa är ca 36 grader, det innebär att honungen när den skördas har en temp på 25-36 grader, dvs det är honungens naturliga temp. Vid slungning eller pressning av honung är 25 grader den perfekta temperaturen i slungrummet. Varmare än så blir det stopp i vaxpressen eller kakras i slungan.

För att honungen ska rinna lätt ur och genom de olika maskinerna och silar så är det vanligt att man har värme i botten av dessa.I vårt fall har vi värme i botten av slungan och i botten av karusellseparatorn. Denna är ställbar med stor precision och anpassas efter olika typer av honung/behov. Tex behöver ljung högre temperatur är honung som är skördad tidigt på säsongen. Tiden som honungen rinner över dessa ýtor är väldigt kort, så även om bottenvärmen är ställd på 50 grader blir honungen aldrig varmare än 35 grader, dvs dess naturliga temperatur. Vanligtvis räcker en bottenvärme på 40 grader långt.

Detta har alltså ingen som helst negativ påverkan på honungen.

Innan honungen hamnar i en glasburk lagrar vi den vårt kylrum, där även kristallisering sker. När det dags att hälla upp honungen på burk måste den först värmas för att kunna hanteras. Detta sker varsamt i ett värmeskåp där vi under 1-2 dygn värmer den till kuptemperatur igen. Vi värmer således aldrig vår honung annat än till dess naturliga temperatur.

Upphettad honung till 50-70 grader är något helt annat, det gör man för att få honungen i ett permanent flytande tillstånd. Det är mycket vanligt i USA. Det är av den anledningen benämningen Raw-Honey blivit vanlig, och syftar då till honung som inte blivit upphettad.

Inom EU får honung upphettad över 40 grader inte längre saluföras som honung. Så all honung producerad inom EU är Raw-Honey.

Topplistkupa vs Ramkupa

Thu, 06 Apr 2023 07:57:42 GMT

Det finns en uppsjö av olika typer av bikupor runt om i världen. Den vanligaste typen är ramkupan, eller uppstaplingskupan som den även kallas.

Vi startade vår biodling 2008 med både Topplistkupa och Ramkupa, där arbetsmetoderna för skötsel skiljer sig stort åt, och båda systemen har sina fördelar och nackdelar.

Topplistkupan (TLK) eller TopBarHive (TBH) som är det engelska namnet är en kupa & driftsform som har fått starkt fotfäste bland biodlare de senaste åren.

Vi var bland de absolut första i landet att börja använda TBH, detta vid en tidpunkt då det i stort sett helt saknades erfarenhet och kunskap av använda dessa i vårt klimat här i Sverige. Vi fick helt enkelt pröva oss fram, med många misslyckanden, men numera har vi stor erfarenhet av TBH-kupor, och kupan/driftsformen är på stark frammarsch bland framförallt hobbybiodlare, även om kupan harpotential även inom yrkesbiodling. Till skillnad från ramkupor som man bygger på höjden, fungerar TBH-kupan horisontalt, den är att likna med en kista, på optimal arbetshöjd för biodlaren.

I dessa kupor används inga ramar, utan bina bygger helt egna vaxkakor, som inte går att slunga.

Kupans stora fördelar är just att man slipper tunga lyft, böjd rygg, och man får en helt annan förståelse för hur ett bisamhälle fungerar, samtidigt som den framtvingar bra gener hos bina, det som vi kallar ”de bra ingenjörerna”, en egenskap som helt försummas när man använder ramar med förpräglade vaxmellanväggar.

När bina själva får välja bygger de olika cellstorlekar efter behov, dvs de blir inte tvingade att anpassa sig efter den cellstorlek som människan anser vara rätt, så som det blir med förpräglade vaxmellanväggar.

Dessutom stör man bina mindre och får snällare bin. Driftsformen kallas ibland även för fri-biodling.

Nackdelarna med topplistkupor är framförallt att de är svåra att flytta mellan bigårdarna, de lämpar sig bäst för stationär placering. Det finns heller ingen standardisering av TBH, även om det i Sverige numera nästintill blivit en sådan.

Ramkupan räknas till den moderna kupan, där man använder ramar med monterade förpräglade vaxkakor i. Ramkupan ger högst honungsskörd och den är väldigt flexibel att arbeta med, lite som Lego helt enkelt. I ramkupan tar man normalt sett ut de fulla honungsramarna och slungar honungen, och sedan återanvänder man ramen och vaxkakan. Detta innebär att bina inte behöver bygga nya vaxkakor (större honungsskörd) vilket många ser som fördel, men som vi även ser som en nackdel, eftersom bina vid en viss ålder ska bygga vax, och mår bra av att producera vax. Samtidigt är återanvändningen av vaxkakorna med honungsrester ett potentiellt problem, antagligen underskattat sådant, för spridning av virus och sjukdomar.

Ramkupor är tunga att hantera, och det är rena rama workout-passen att arbeta med dem, men om man har behov av att flytta bikuporna till olika bigårdar under säsongen är de oslagbara jämfört med andra kup-modeller.

Bina struntar dock helt i vilken kupmodell de bor i, eller vilket ramformat som används, och även om användningen av förfabricerade vaxmellanväggar används i nästan alla uppstaplingskupor, så går det egentligen lika bra även i dessa att låda bina bygga helt eget vax i ramarna. Driftsformen handlar helt enkelt om vad som passar biskötaren bäst.

Vi har under alla åren haft båda systemen, men i takt med att vi ökat omfattningen av vår biodling blir logistiken och arbetsinsatsen avgörande faktorer i kalkylen. Det innebär att vi kommit fram till att vi ska ha en driftsform och ett kupformat/ramformat.

Där har vi landat i att vi helt håller på att gå över till Farrar med Hoffmanramar. Inte för att det på något sätt är ett överlägset format, utan för att det helt enkelt passar bäst för oss och våra förutsättningar. Farrar kallas oftast här i Sverige 3/4 Langstroth (även om det inte är 3/4 av någonting och vi är enda landet i världen som kallar det för just 3/4.....) och i USA heter det endast Medium.

I dagsläget 2023 har vi längre inte några Topplistkupor, vi har sålt av de sista under 2022, Vi har även fasat ut Lågnormal och HLS och vi har nu alla bin i antingen Svea eller Farrar, där vi räknar med att alla Svea är avvecklade 2025, och då ska vi allt i Farrar.

Ljungdrag (Video)

Sun, 14 Aug 2022 11:50:57 GMT

Det är maffigt när bina har ordentligt drag

Honung ett måste i husapoteket

Wed, 18 Mar 2020 10:33:33 GMT

Bättre att hamstra honung än toapapper

Honung ett måste i Husapoteket

”Honung ger ju hål i tänderna och socker skall man ju hålla sig undan. Varför skall man ha det i apoteket?”

Därför att honung har en mängd goda egenskaper som gör att du kan strunta i sockret just nu. En sked honung när du har hosta eller honung på en blåsa när du bränt dig kommer inte att göra dig sockerberoende. Det är inte Heroin vi pratar om.

Hostmedicin.

Honung har visat sig om och om igen slå de flesta receptfria hostmediciner. Den enda kritiken som framförts är risken för karies, en risk som i sammanhanget kan anses som minimal.

Däremot skall du äta skeden honung som den är för att göra nytta, inte ha den i teet. Det är förvisso gott med honung i thé, men honungens nyttiga egenskaperna försvinner vid ca 40 grader.

Bra för magen

Honung lugnar en orolig mage och kan vara bra för matsmältningen. Honung är svagt laxerande.

Profeten Mohammed rekommenderade honung mot diarré. Ja mot allt faktiskt. Han skall ha sagt att det finns två botemedel för dig; Honung och Koranen. ”När du äter honung kommer 1000 botemedel in i din mage och åter tusentals sjukdomar åker ut.” Om det stämmer kan ju man kanske tvista om, men honungens användningsområde är omfattande.

Typen av honung är viktigt

Den honung med mest antibakteriella egenskaper förefaller vara vår inhemska Ljunghonung som många menar är minst lika bra som Manukahonung från Nya Zealand på andra sidan jordklotet. Förfalskad Manukahonung är dessutom big business.

Det har också visat sig att svensk vildblomshonung är bättre än tex honung från enbart raps.

Svensk honung är överlag av riktigt god kvalite, och får år inte värmas upp över 40grader för att få kallas för honung. Flytande honung i affärerna är antingen blomhonung (går ej att producera i nord-europa) eller riktig fusk-honung som är smaksatt sirap. Förfalskning av honung är ett mycket stort problem. Köp bara svensk honung, och helst av direkt av en biodlare.

Flytande svensk honung finns endast under sommarhalvåret i form av råhonung, dvs nyskördad. Detta har att göra med sockerarterna i nektarn som finns på våra breddgrader.

Energi

Honung har också visat sig klå de flesta sportdrycker när det gäller att få lite energi. Det kan ju vara ypperligt att öka på honungsdosen när man har varit eller är sjuk. Som återställare när man har varit magsjuk är det riktigt bra. Innehåller många olika vitaminer och mineraler som kroppen kan ha blivit dränerad på .

Antibakteriell och sårvårdande

Vad är det som gör att honung funkar så bra på sår? Återigen handlar det om kvalitet och typ av honung. Ju nyare desto bättre. Helt direkt från kupan och absolut inte uppvärmd. En av orsakerna är att honungen är svagt sur, Ph 3,5 -4,2 beroende på sort. Mikrobakterier trivs inte i den miljön.

Honung har visat sig vara effektiv mot Streptokocker Där försök visat att efter 2 timmar var 85 % av bakterierna borta. Även mot MRSA – bakterier har man med goda resultat använt honung. Det finns många studier kring detta och är man intresserad finns det en rad studier att läsa. Men som med allt var noga med källor och vem som säger vad.

Honung är ypperlig som sårförband och många egenskaper samverkar för att det skall bli riktigt bra.

I geggiga sår drar honungen ut vätskan och gör det torrare. Honung bildar också en antibakteriell barriär. Den förstör också sk. biofilmer ( nej inte sådana filmer ). Den tränger som få andra medel igenom bakteriens biofilm. Här en kort wikisida om vad det är https://sv.wikipedia.org/wiki/Biofilm

Honungen fastnar inte heller i såret. Det klibbar inte fast som ett andra förband kan göra. Det har också en antiinflammatorisk effekt och bryter faktist ned död sårvävnad.

Sammantaget så är det en fantastisk produkt och alla borde alltid ha ett rejält lager honung hemma.

Propolis - binas mirakelmedel

Sun, 05 Jan 2020 15:03:45 GMT

Ett av binas mirakelmedel

Propolis betyder Försvarare av Staden och det är precis det som det är. En rustning för binas kupa.

Det var propolis som gjorde att vi började med biodling en gång i världen. Vi började med att använda det som sårvård till hästarna och oss själva men upptäckte att det funkar till så mycket annat, allt från halsont till magkatarr.

Propolis gör bina av harts från vissa träd. Vanligt här omkring är björk. De tar med det till kupan och blandar med vax och lite annat. Bina använder det till att täta i kupan. Alla sprickor tätas och väggarna i en kupa kan vara helt täckta med propolis. De använder det också i flustret där det funkar som ett propolisbad för alla som kryper in. Propolisen är livsviktig för bina då det har antibakteriella, antisvamp (minskad mögelbildning) och antivirusegenskaper. Om det kommer in en mus i kupan kan bina helt enkelt mumifiera den med propolis och sålunda undvika bakterier och röta i kupan.

Som medicin har man använt propolis i flera tusen år men här i Norden har det aldrig varit riktigt känt utan mest setts som nåt lite jobbigt som bina kletar igen kuporna med som biodlaren får skrapa bort. Nu börjar man även här i Sverige får upp ögonen för propolisens fantastiska egenskaper och forskning görs tom (kryss i taket) på svenska sjukhus för att se huruvida det är effektivt mot multiresistenta bakterier. Själva har vi häpnat ganska många gånger över hur geggiga sår läkts med hjälp av propolis.

Det är inte bara som sårvård som propolis använts och det har forskats ganska mycket de senaste 50 åren kring propolis tex har man sett goda resultat med propolis som antivirus, antisvamp, antitumör, antibakteriell, immunförsvarshöjande det finns även studier där man sett att det är lätt smärtlindrande. Det märker man faktiskt ganska lätt själv när man använder propolistinktur som ju ofta är gjord på alkohol. Det svider inte alls. Hästarna har aldrig reagerat när vi droppat propolis på sår. Kanske också en anledning till att det funkar så bra på geting och bistick. Användningsområdena är många och jag tror det kommer att komma mycket forskning kring propolis i framtiden. Vi har egen rå propolis men gör pga. regelverk inte tinktur till försäljning i dagsläget utan vi säljer italiensk ekologisk propolis i olika former.

Klibbedukar, Beeswraps, Bee wrap. vaxdukar m.m

Thu, 07 Nov 2019 16:01:10 GMT

Varför du skall välja en klibbduk gjord av en vax/hartsblandning istället för bara vax.

Klibbedukar, beeswraps, beewrap, vaxduk, vaxomslag, ja de kallas lite olika. Vi har valt att kalla dem klibbedukar. Man har dem till att ersätta mycket av det som man har plastfolie till. Man kan ha dem över en bunke, svepa in osten eller pajdegen. Man kan göra en mackomslag och ha med sig lunchmackan i ett plastfritt fodral. Många gör egna men bara vax funkar inte så bra. Det finns olika anledningar. Bivaxet klibbar inte med sig själv. Man behöver göra det ordentligt varmt med händerna för att det skall blir följsamt. I kyla blir bivax sprött och spricker. De första klibbedukarna som kom kommersiellt var de amerikanska ”beeswraps” och de består av bivax, harts och jojobaolja. Det gör att de lätt klibbar vid sig själv och andra material. Om man bara använder bivax så kan man viss få dem att klibba vid men man får knåda en stund och de klibbar inte alls på samma sätt.

Så om du skall göra själv så kan du säkert göra en ok produkt med bara bivax men skall du sälja dem så tycker jag att man bör göra en blandning av bivax, kolofonium (grankådeharts) och jojobaolja. Om du vill göra egna men inte orkar leta upp och blanda ihop ingredienserna så har vi klibbedukspluppar till salu. För dig som i alla fall bara vill göra med bivax så har vi det också. För dig som absolut inte vill göra egna utan köpa färdigt så finns det med.

Bränn vaxljuset snyggt

Wed, 30 Oct 2019 12:41:28 GMT

Man kan behöva pysslar lite med ljusen så det brinner snyggt

Det stöpta ljuset behöver inte mycket till pyssel om det har en fin böj på veken. Det sköter sig själv och bör inte rinna om det är av god kvalité och det inte blåser alltför kraftiga vindar i ljusets närhet. Ett gjutet blockljus av bivax kan behöva pysslas med. Förr i världen använde man en vaxsnoppare. med denna snoppade man av den lilla bulle i änden av veken som kan bildas på en upprättstående veke ( i större ljus används rund eller fyrkantsflätad veke som står mer upprätt). En veke på ca 1 cm är lagom att lämna kvar. Om man pysslar lite med sina blockljus brinner de finare. För den som gillar att pilla på ljus, skräcken för den som köpt dyra designerljus, så finns det en ljusglimt vad gäller blockljus. Det är en fördel att försiktigt vika in kanten in mot vaxpölen när man har släckt ljuset och vaxet fortfarande är varmt och formbart. Ett blockljus behöver man bränna en längre tid för att det skall hålla sig fint. En bra tumregel är en timme per 2,5 cm i diameter. Så ett ljus på 5 cm behöver brinna i 2 timmar eller till vaxpölen sträcker sig från kant till kant dock med en liten barriär på minst 0,5 cm. Om veken tippat åt sidan under brinntiden kan man ta en liten pinne och medan vaxet är smält föra den åt motsatta sidan så att man nästa gång får en jämn smältyta. För stöpta ljus behöver man inte tänka på detta.

Vårgenomgång

Sun, 31 Mar 2019 08:28:49 GMT

Vad som sker under vårkontrollen

Det är alltid en speciell känsla att öppna bikuporna för första gången på säsongen. Skyddsjackan, handskarna, kupkniven och rökpusten kommer till användning igen för första gången sedan oktober. Det är nu som det är dags att se hur övervintringen har gått, och det är först efter vårkontrollen som det går att planera säsongen ordentligt.....all annan planering fram tills nu är prognos/spekulation.
Det finns en allmän rekommendation att inte öppna ett samhälle först när det är 15 grader ute och vindstilla. Det är absolut något man ska följa om man inte är van/snabb i hanteringen, och det är även en metod fungerar utmärkt om man har några få samhällen. Med fler samhällen och ett annat heltidsjobb får man tulla på den regeln, och där har topplistkuporna en stor fördel mot ramkuporna, eftersom som man inte kyler ner/stökar till i samma omfattning. 29 & 30 mars var första dagen som erbjöd någorlunda bra möjlighet för oss, egentligen för kallt och även för blåsigt, men är man snabb och effektiv så blir störningen för samhället minimalt. Vid vårkontrollen så kontrollerar vi bistyrkan, dvs hur starkt samhället är, att det finns yngel och att det finns tillräckligt med foder kvar så det räcker tills maskrosorna börja blomma.(som är det första riktiga draget på nektar). Vi städar även ur botten om det finns många döda bin, och vi noterar särskilt de samhällen som själva har en en särskilt stark städinstinkt....de blir från de samhällena vi tar yngel till drottningodlingen från. Vi har nu gått genom ca 85% av våra samhällen och kan konstatera att vi har haft vår bästa övervintring någonsin med noll förluster på våra produktionssamhällen och avläggare. De få förluster vi har haft har varit förväntade, 4 allt för små mini-avläggare som vi missade att slå samman i tid under hösten.
Men tiden från nu fram tills maskrosorna blommar är den svåraste resan, April är den månad som mest bisamhällen dör på grund av svält. Det gäller verkligen att se till att de har mat. Detta är ett av de viktigaste skälen till vårkontroll, nu vet vi att de har tillräckligt med mat fram tills dess, med några få undantag som kommer behöva lite mat om någon vecka.

Första pollen för säsongen

info@krulligahasten.se (Carl Sand) — Tue, 26 Feb 2019 12:08:56 GMT

26:e Februari...rekord för vår del

När den bina drar in den första pollen på säsongen, vanligen hassel, sätter de igång med att dra upp nya bin oxå. Det brukar börja i mitten av mars så sakteliga för att drar igång på riktigt när sälgen blommar i början av april....i dag, den 26 februari är det helt ljummet ute och uppenbarligen har hasseln nu slagit ut....för bina kommer in fullastade med gult pollen.....under alla de år vi varit biodlare har vi inte upplevt detta så här tidigt....vi får verkligen inte hoppas att vädret ställer till med långvariga väderombyten, dvs som 2018 där de sista veckorna i mars bjöd på sibirisk vinter....

Rengöra Vaxpressen

info@krulligahasten.se (Carl Sand) — Sun, 24 Feb 2019 18:41:58 GMT

HoneyPaw Honungs & Vaxskruv

Häromveckan blev tid över till att ordentligt rengöra vår Vaxskruv efter höstens sista pressning av honung. Det blev till att skruva isär maskinen för att komma åt det sista vaxet och pilla bort det. Ljust nytt vax och sedan en lökring med mörkt gammal vax, dvs den sista kakan som pressades var en äldre kaka med mycket honung i. Det är imponerande att maskinen klarar att separera honung & vax till 95%....otroligt kraft i skruven.

Februari i Bigården

Sun, 24 Feb 2019 18:29:51 GMT

Rensningsflygning

Här i södra Småland brukar bina vanligtvis rensningsflyga en solig dag i mitten av Februari när temperaturen stiger över 10 grader i solen. Bina har inte varit ute och flugit sedan tidigt i November, och har sedan dess helt enkelt inte gått på toaletten....men nu är det dags. Snön är prickig av bajs upp till hundra meter från bigårdarna. För biodlaren är detta ren glädje att se och höra, det innebär att bina mår bra, för vill det sig illa gör de på sig inne i kupan, och det är INTE kul.....
Ett vant öga kan redan nu se utifrån vilka samhällen som är starka och vilka som är svaga eller sjuka, och ännu värre, vilka som inte har överlevt vintern. Den absolut svåraste perioden när det gäller bisamhällets vinteröverlevnad börjar nu och sträcker sig fram tills dess att maskrosen blommar, en period där det ställs krav på biodlaren att hålla noga kolla på sina bisamhällen så de har tillräckligt med matförråd så att de klarar sig fram tills dess att naturen öppnar upp sitt skafferi igen i Maj.

Januari i Bigården

Wed, 23 Jan 2019 15:38:24 GMT

Stilla i kuporna

Under Januari är det lungt och stilla i bigårdarna med undantag för ett och annat bi som när temperaturen stiger över nollan flyger ut och segnar ner döende i snön. Detta är oftast gamla bin, dvs bin från sommaren vars tid nu snart är utmätt. Vinterbina som föddes i augusti och september är de bina som nu blir kvar tills dess att första nya kullen bin är uppfödda, dvs de sista vinterbina dör i början av maj och får aldrig uppleva sommaren.
Om man lägger örat mot flustret kan man höra en svagt brummande från samhället som sitter samlat i sitt vinterklot med drottningen i centrum. Bina äter av sitt vinterförråd och håller värmen i klotet. En vanlig missuppfattning är att bina värmer upp kupan, det stämmer inte, de värmer bara upp sitt klot som nu så här års i ett normalt samhälle är stort som en fotboll. Så här års önskar biodlaren stabilt väder, kylan är inget problem, men snabba väderförändringar mellan minus & plusgrader, kan skapa fuktproblem i kuporna.